Nu är den ute. Tröstformler. En liten bok med korta dikter, för den som söker tröst.
Tröstformler
Lär dig jonglera – för hjärnans skull
Igår flyttade jag in i en liten skrivarlya på på Högbergsgatan. Imorse vaknade jag klockan nio av Katarinakyrkans klockor. Jag är trettio år gammal och har bott på cirka tio adresser sedan jag var arton. Ändå känns det som att jag nu är hemma för första gången i mitt liv.
Nordiska motståndsrörelsen i Almedalen 2017
När jag sätter mig för att skriva vet jag i regel vad jag vill säga. Aldrig i detalj men i stora drag. En idé finns alltid om vad jag vill föra ut i etern.
Den här gången, när jag ska skriva om Nordiska motståndsrörelsen, eller NMR som de kallas, vet jag ingenting. Bara att det känns relevant att omvandla mina intryck från Almedalens sista dagar till en digital signal för andra att ta del av.
Jonas Sjöstedt i Almedalen 2017
09:00 Jonas Sjöstedt intervjuas av P1 Morgon.
Första punkten på Almedalsveckan. Sveriges Radio intervjuar Jonas Sjöstedt från vänsterpartiet. Ett femtiotal personer är på plats för att lyssna, många är unga. På ett bord står kaffekannor och ett fat med ostfrallor med paprika. Ingen frukost för veganer.
Att låta universum föra i livets dans
Jag känner mig connectad till livet just nu. Allt som händer, händer av en anledning; alla jag möter, möter jag av en anledning. Kanske har det alltid varit så, jag vet inte, det känns bara så mycket starkare nu.
Bokrecension: Be here now av Baba Ram Dass
För ett litet tag zen hade jag nöjet att möta två gurus. Antagligen var de bara reflektioner av mig själv, så är det väl med alla en möter. Men ändå, de var intressanta och värda att skriva hem om.
Månorm & Spöket – Flyga fri
Så får du själen att växa
För tio år sedan (2006) fick en amerikansk skolklass i uppgift att övertyga sin favoritförfattare att besöka skolan. Fem av eleverna skrev till Kurt Vonnegut, som bland annat skrivit boken Slakthus 5. Vonnegut avböjde att hälsa på men skrev ett spännande brev som svar (den enda författaren som svarade).
Flyktingkrisen i Ungern
Vi hittade en fenomenal parkering bara en kort knat från centralstationen, mötte upp Robban och Fanny från vårt gäng och packade ur det mest essentiella ur lastutrymmet: Medicinerna. Vi hade riktigt fina grejer med oss, ingen kuckelimuckmedicin á la Karlsson på teglet. Nej nej, vi snackar lådvis med smärtstillande krämer och tabletter, epillepsi-piller, salvor av olika slag, bandage, tryckpressar, plåster, dropp, sårtvätt, vätskeersättning med mera med mera. Riktigt bra grejer helt enkelt som skulle göra enorm nytta.
